Syns du inte finns du inte, det är en paroll som gör att fler och fler väljer att vara med i dokusåpor och visa upp konflikter och kärlek. Trenden sprider sig till resten av samhället och gränserna för vad som är intressant och
ok mediabevakning töjs. Har vi rätt att bevaka kungafamiljens varje rörelse, veta allt om Idolstjärnorna, filma privatpersoner till youtube… Misstänkta brottslingar hängs ut med namn och bild på löpsedlar redan innan dom är förkunnad. Vad hände med privatlivet, integriteten, med parollen "Oskyldig till motsatsen bevisats?" Nu är vi alla mediabyten.
»Läs mer
Om man talar om mordet på Anna Lindh och säger 35-åringen vet alla vem det är – trots att det senare visade sig att han var helt oskyldig. Media är duktiga på att svara på allmänhetens behov av information men ganska dåliga på att ta hänsyn till den personliga integriteten. Genom tiderna har allmänintresset krävt information om nazister, pedofiler, ekonomiska bovar och narkotikabrottslingar. Många har hängts ut med namn och bild. En dömd person är dömd och det är inte förtal att publicera bilder på dömda brottslingar. Men mer och mer börjar uppgifterna publiceras innan domen fallit.
I takt med den ökade tabloidjournalistiken visar vi själva upp oss allt mer. Hur man träffar en partner om man är singelmamma eller bor isolerad på en gård belyses med strålkastarljus. Gräl mellan grannar blåses upp och analyseras med hjälp av en medlande Robert Aschberg. Dagligen förs diskussioner kring hur Idoljuryn sanktionerar mobbning.
Att vilja vara känd har dock sina baksidor. Det var tio år sedan lady Diana jagades till döds av hungriga kameramän som suktade efter en liten bit av hennes privatliv att publicera och göra pengar på. Strax efter hennes död uppstod diskussionen om hur långt media egentligen får gå. Är alla kändisar hett, lovligt byte? Innebär varje form av offentlighet, oavsett om det är ett medfött kändisskap som kungahusets eller celebriteters barn, om det är människor som ställer upp till val och medveten granskning, om det är ledare som gjort karriär, om det är dokusåpakändisar eller brottslingar? Diskussionen efter lady Dianas död var alltför kort och grund för att ge något resultat. Den här typen av integritetsangrepp sprider sig snabbt. Det är minst lika lockande att skapa rubriker om anonyma personer, bara de gjort tillräckligt underliga saker. Mer och mer oväsentligheter värderas som nyheter via våra medier.
Kändisar får alltså leva med att inte ha ett privatliv, förtroendevalda ska granskas in på bara kroppen, ledare och chefer av alla slag är villebråd och potentiella brottslingar – även under jakten på dem och allt för ofta långt före fällande dom. Detta skapar en situation där allt fler döms på förhand. Kanske är det så du vill ha det – eller drar du gränsen någon annanstans?
