Offentlighetsprincipen är bra och något vi ska vara stolta över. Tack vare den kan vi granska makten och se till att inte makthavare missbrukar sina positioner. Men är det inte konstigt att vem som helst - din nyfikne granne, en mobbare eller din frisör - kan hämta ut dina betyg, ta reda på din inkomst och se vilka jobb du har sökt?
Vi ställer oss frågan om det är nödvändigt att precis alla har tillgång till information om dig, information som du inte kan kontrollera.
»Läs mer
Den svenska offentligheten är en nationalskatt som vi gärna skryter om, med rätta.
Offentlighetsprincip innehåller vitala delar för demokratin – exempelvis att tjänstemän som arbetar i stat,
landsting eller kommunerna har rätt att berätta vad de vet för utomstående och ge uppgifter till media
(meddelarfriheten) och allmänheten har rätt att närvara på politiska sammanträden. Offentlighetsprincipen
innebär också att vem som helst får läsa myndigheters allmänna handlingar och att domstolsförhandlingar
är offentliga. Du har rätt att begära ut handlingar utan att uppge ditt namn, och uppgiftslämnaren har
inte rätt att fråga vad du ska använda uppgifterna till. Syftet med offentlighetsprincipen är främst att
granska förtroendevalda makthavare, deras tjänstemän och organisation. Det är därför rimligt att en
politiker får utstå en noggrann granskning. En konsekvens av myndigheternas offentlighet är dock att
även de som är berörda av myndighetsbeslut – vanliga människor som du och jag – har uppgifter
registrerade om oss som är öppet för vem som helst att begära ut. Vi ifrågasätter varför det är
viktigt för den svenska demokratin att vem som helst kan få ut dina skolbetyg, din inkomst,
vilka jobb du sökt, och många andra uppgifter.